Blir rätt tjurig på små saker som
- När man frågar något, o man inte får ett seriöst svar, eller personen pratar bort det.
Det är nog en sak som irriterar mig skarpt.
Har inte en aning om varför riktigt, aja, ska sova nu, natti :p

Den 1 Januari 2010 bestämde sig lilla Malin att hon skulle inte äta Godis alls!
Det funkade i 1 ½ månad, och jag hade inte alls svårt att sluta.
Men märkte efter ett tag att jag fick så jävla mycket humörsväningar hit o dit.
Och min mammsi sa att jag kunde äta 1 dag i veckan som sjklart fick bli Lördagen.
( Eftersom kroppen behöver iafl lite socker. )
Men ack, det skulle jag inte gjort. Eftersom så fort jag åt av det på lördagen
var jag fast. Och nu efter har jag försökt låta bli, men det går inte!
Det var as lätt första gången, men inte efteråt.
Så nu är tillbaka att jag äter godis rätt mycket & går på p-plåster.
Som påverkar att man lättare går upp i vikt.

Så nu måste jag fan ta och göra något åt det igen!
Det må va svårt, eftersom när man går på p-plåster så ger det vissa biverkningar.
Tillexempel på mig : Jag känner att jag måste ha sötsaker.
INTE bra, och jag tänker inte sluta med P-plåster pga jag vill sluta med socker.

Så denna sommar ska jag verkligen FÖRSÖKA inte äta godis.
Det får bli jordgubbar, hallon, persikor, äpplen och andra goda frukter som kommer till sommaren!
Något som kommer bli svårt dom varma sommardagarna : Glasser i olika smaker........
För på sommaren är det glass det godaste man kan äta!
Men jag ska klara det!!


Och det börjar......... 3....2...1....0..
NU :D

Jag känner att jag måste få skriva lite.. Faktiskt under dessa 3 år på högstadiet
har inte jag trott att jag någonsin skull splittras ifrån nån. Det har jag.
Och ibland vet jag faktiskt inte varför. Det har bara blivit så.
Jag har alltid trott att jag vetat vad en vän var. Men efter lite tänkande vet jag inte.
Jag vet inte vad är riktig vän är.
Men i detta läget har jag ingenr riktig vän. Bara allmänt skit snack hit och dit.
Och när man får veta vad ens "kompis" har sagt om en.. Så blir man bara besviken och ledsen.
Jag känner mig ensam, ärligt.
Jag hade as fina vänner, men jag vet inte vart det har försvunnit nu.
jag tvivlar på allt. Jag kommer aldrig berätta saker för någon igen.
För jag VET att man inte kan lita på någon. inte ens någon du har känt länge.
Och det är inte bara "dem" ( vilka de nu är ) som snackar skit.
Jag kan också, det vet jag. Men jag står för det också. Det ska man fan ha klart för sig.
Att inte säga något man ångrar.
När man är en grupp så snackar alla skit om alla. Så är det, det vet ni. 
Säg inte att ni inte har snackat skit om den o den o den personen, för det har ni. Dölj det inte.

Men jag vet att jag har ingen riktig vän.

Inte efter nu när jag hört saker.
Och jag är ledsen.. Jag ploppar upp minnen i mitt huvud och tänker
"Jag kanske kommer ha så kul med denna person, men det kommer inte bli äkta. Som det var då.. Eller var det bara falskt?" Jag har haft fina vänner som jag fått umgås tillsammans igen - men nu känns det som att det är jag
som uteblir. Det är dom som går bakom ryggen på mig. Dom jag hade mina bästa tider med.
Men nya tider kommer komma, ny klass, ny skola.
Och ni ska ha klart för er - Fan, va jag längtar till
dom nya tiderna, förhoppnings byts skitsnack ut till ÄRLIGHET

Tillbaka till 0, och börja jobba uppåt.
Ingen, INGEN kan ja tro på igen. Aldrig någonsin.


/ tack alla som finns för mig, det behöver inte handla om detta.
Speciellt till min mamma, som har lyssnat nu i 2 hela dagar på mitt gnäll.
Men hon är stolt över mig, och då är jag nöjd.

Har varit och köpt lite saker med familjen! :)
Till mig blev det Ben and Jerry's glass, Brownie :D
Det är min favvo! Tihi :D
VILKEN ÄR DIN FAVORIT ?